Håll i hatten för här blåser det till höger och vänster!

Kommentar från VK

Sandviken är åter igen på tapeten och inte heller denna gången är det i en särskild positiv andemening trots att det var just här som Socialdemokraterna 2014 släppte sin rapport om den ”strålande affär” det var för omnämnda kommun med att inhysa en betydande mängd utrikesfödda där samtliga saknade en egen förvärvsinkomst och därför lever på de redan hårt pressade svenska skattebetalarna. Men en gigantisk vinst räknade man alltså med…

Men det hindrade inte de evigt optimistiska humanisterna i Socialdemokraterna att skapa en fabulerad glädjekalkyl likt den rapport från 2016 om invandringens kostnader. Regeringen (S) fick fram den kostnaden till 19,4 miljarder kronor vilket var helt fel och man hade dessutom räknat fel på hela 33 miljarder kronor, den faktiska slutsumman blev hissnande 59 miljarder kronor.

Nu räknade Socialdemokraterna i Sandviken med ett överskott på 155 miljoner för man valt att ta emot så många invandrare som man gjort och Patrik Häljeryd (S) slog på stora trumman och proklamerade att ”Fakta är den bästa medicinen mot rasism” sade han åt Arbetarbladet.

2017 så kom verkligheten ikapp kommunen som då hade det näst största underskottet i hela landet på minus 52 miljoner kronor. Tydligen så var det inte vidare lönsamt med arbetslösa invandrare som går på bidrag, något Patrik Häljeryd (S) hade bestämt hävdat ett par år tidigare.

Fakta är den bästa medicinen mot socialdemokratin. // Vincat Veritas

Idag så ligger arbetslösheten bland utrikes födda på 48,8 procent. Det är naturligtvis inte acceptabelt och det är inte heller en acceptabel skillnad mellan de inrikes och utrikes födda då arbetslösheten hos den svenska befolkningen endast är 4 procent i december enligt ny statistik från Arbetsförmedlingen.

Sandvikens brutala 48,8 procent i arbetslöshet ligger i nivå med de siffror vi tidigare sett i Paris förorter. I Gävleborg är dock även männens låga utbildningsnivå en avgörande framtidsfråga. Här handlar delar av problematiken på arbetsmarknaden om att den kompetens som finns inte matchar de arbeten som finns. Hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå gör både individen och regionen sårbara.

Regeringens satsningar på utbildning kommer hjälpa männen i Gävleborg, varav 88 procent inte har någon längre utbildning, och utrikes födda, att stärka sin kompetens. Utbildningsinsatser förkortar tiden som arbetslös och sänker risken att över huvud taget hamna i arbetslöshet. Är knäna slut vid 35 på den som arbetar som snickare, ska det vara enkelt att byta bana i livet. Det betyder dock också att hela vårt utbildningssystem måste vara anpassat för ett arbetsliv som kommer bli allt längre i takt med att medellivslängden ökar.

Extratjänsterna som inrättats har i sin tur givit resultat, 11 100 personer hade i december fått en sådan tjänst. Det ger nyanlända och de som står längst från arbetsmarknaden en möjlighet att ta sig in på den.

För människor födda utanför Sverige har vi ett gemensamt ansvar att inte utesluta. Den som kommer till Sverige mitt i livet har färre år på sig att tjäna in pengar till sin pension, vilket gör varje år i yrkeslivet än mer avgörande.

Men det går inte att integrera sig själv i ett land. Det är en flerpartsprocess där rasism och fördomar inte har någon plats. Rent nationalekonomiskt är diskriminering som innebär att människor inte får arbete något vi inte har råd med som nation. Det påverkar pensionerna för människor som redan genom att anlända till landet mitt i yrkeslivet måste kämpa hårdare än den som föddes här för att få ihop till en dräglig pension.

De ska inte dessutom tvingas kämpa mot fördomar.

http://www.arbetarbladet.se/opinion/ledare/i-sandviken-ar-48-8-procent-av-de-utrikes-fodda-arbetslosa